Ända sen föreläsningen med Dr.Stutz i våras har jag funderat kring hur det här med fettansamlingen på insidan av låren påverkar mitt vardagsliv.
Dom “lilla” fettknölarna ställer till det mycket för oss med lipödem. Framförallt så är det dom som gör att vi börjar gå och röra oss på ett annat sätt. Många får en snedställning i knäna, valgus malalignment, då knäna pekar inåt och fötterna utåt.
I mitt fall försöker jag undvika att låren gnids mot varandra genom att både gå och stå bredbent. Det gör att jag känner av både mina höfter och knän, även efter ganska korta promenader.
Ju senare stadie av lipödem man befinner sig i, desto större blir dom här fettdepåerna och i sin tur påverkas knän och leder ännu mer. Det är av den anledningen man sätter stort fokus på att få bort just det här fettet vid operationen, och varför det är viktigt att operera sig så tidigt som möjligt. Eftersom jag bestämt mig för operation så insåg jag häromdagen att jag plötsligt börjat fundera på hur ett liv utan lår som gnids mot varandra varenda steg man tar skulle kunna kännas.
Det är fullständigt omöjligt att ha klänning eller kjol med bara trosor under. Det räcker med bara några minuter så börjar det bli så varmt där mellan låren, svetten börjar snart rinna och det är fruktansvärt att känna hur svetten rinner i en sakta stril nedför låren. För varje steg gör det sen ondare och ondare och efter bara en kortare promenad har två öppna sår blossat upp.
Sår som gör det omöjligt att fortsätta gå.
Många har provat både puder och olika fetter att smörja in huden med för att lindra smärtan. Själv gav jag upp det här med kjol och klänning redan i 18-årsåldern och de få gånger jag behövt ha det på mig har jag alltid haft cykelbyxor under så att låren aldrig kommer i kontakt med varandra.
Jag brukar passa på att ligga med benen i högläge när jag solar men även då får jag placera det ena låret framför det andra så att båda får plats där det är som trängst.
Igår låg jag på min balkong och solade och kom på mig själv med att som vanligt liksom placera hela ena låret framför det andra, ovanpå, så det slipper bli så varmt däremellan. Samma sak gör jag när jag står upp, svingar fram ena benet framför det andra så fetthögen vilar mot det bakre benet.
När jag ligger ner med benen rakt framför mig får dom aldrig svalka emellan om jag inte ser till att bresa på benen ordentligt och när dom ligger jämsides blir det aldrig en rak kant där dom går ihop utan det mjuka, sladdriga fettet lägger sig liksom omlott med varandra.
Nu har mina tankar som sagt börjat fara iväg till ett liv efter operationen och jag kan inte låta bli att drömma om att slippa, eller i alla fall, förminska dom här onda, besvärliga fettansamlingarna mellan låren.
Tänk att kunna gå utan att dom slår ihop varenda steg man tar…
Tänk så länge byxorna skulle hålla…
Tänk vilken frihet att kunna dra på sig en kjol en varm sommardag…
I det här klippet finns mer information om de problem lipödem kan medföra:
Mycket stor igenkänningsfaktor…tänk bara alla dessa byxor man slitit ut i förtid…Min ena flicka som är 15 idag upplever samma problem med sår av låren som gnidit mot varann och utslitna byxben….:( Nu kan jag ju hjälpa henne att komma överens med sig själv o sin kropp genom att jag fått veta detta om lipödem. Själv är jag 48 men känns ändå som en seger att få veta om än lite sent…
Ja, herregud…dom håller ju inte mer än ett par månader. Jag har alltid trott att det berott på att jag helt enkelt “bara” varit för tjock.
Tänk så bra det är att du kan informera din dotter, hon kommer kunna få ett helt annat liv med den kunskapen. <3
Ja, visst gör det det. Som att man till slut fick rätt ändå - att nånting faktiskt är fel!
Ååååå, jag känner igen mej i vartenda ord du skrivit Jenny. Har köpt otaliga många fina klänningar, som sitter jättefint tack vare min smala midja och mage. MEN, hur kul är det att alltid behöva ha tights under för att slippa såriga lår som skavs sönder mot varandra?…
Har haft knäproblem sedan tonårstiden, gjorde en artroskopi där det syntes att mina knäskålen inte var rundade utan raka. Undrar just vad det kan bero på…
Ja, precis så. Man kan aldrig känna nån frihet utan svettas ännu mera av alla dessa lager-på-lager man drar på sig.
Tänk att kunna gå omkring med svala, fria ben. En dröm!
Har du fått nån hjälp med dina knän?
Efter att ha haft samma problem länge länge, blev det till slut tvunget att sätta in knäprotes i båda mina ben. Så mitt råd till er som är unga och i tidigt stadium …. SE TILL ATT FÅ HJÄLP TIDIGT. Sår och skav är en ständig följeslagare som varit väldigt jobbig, alltid behöva tänka på att vara rätt klädd under klänning och kjol, aldrig kunna gå med bara ben varma sommardagar.
Tack för ditt råd AnnChi!
Jag känner mig inte så kobent, däremot hjulbent och mina fötter går lite inåt istället för rakt fram. Märker det tydligt när jag dansar och jag får otroligt ont i höfterna, antar att det till stor del beror på den breda ställningen på benen.
Det är inte säkert att alla får artros, vissa har en större benägenhet att få det, men det påskyndar förloppet med dom feta låren som gör att benen inte är raka utan hela tiden mer el mindre felställda, påverkar inte bara knän utan även höft och fotled.
Jag känner såååå väl igen mig i det du skriver.
<3
Hej,jag får inte ihop benen,så när jag går blir det hjulbent,ont i knän och höft,får ibland gå med kryckor.Ett Helvete är det.
Usch! Tänk om du kanske skulle slippa det om du fick rätt behandling. Stor kram till dig!
Skavsår och ett evigt lappande! Sedan jag var i tidiga tonår har jag sökt lindring för skav mellan benen. Min mamma gick med mig som 12- åring till kortvaruaffärer för att inhandla mamelucker i bomull för att lindra smärtan. Det blev ju ännu en sak jag ville dölja för vänner! Jag har provat det mesta därefter. Leggings, cykelbyxor, långbenta trosor, samt sytt om underkjolar. Det har inte varit svalt direkt 🙂 Att ha shorts och cykelbyxor fungerar inte då låren gnids så hårt att de dras upp och korvar sig mellan låren. Det behöver vara ett material som glider lätt, inte går hål på samt är svalt och räcker långt ner på benen. Då kan jag lika gärna ha byxor! Då är problemet att de går sönder efter ca 4 användningar precis där låren skaver mot varandra. Alla byxor är därför lappade och lagade med material såsom polyester/elastan. Det blir dock både varmt och ganska tjockt med de påsydda lapparna. Jag har fått såpass mycket ansamling i benen nu som 46-åring så jag kan inte sitta i kors med mina ben. Tränar mycket yoga så det hänger inte på stelhet utan att benen är för volymiösa. Nu i sommar när jag fått chansen att bada en del upplevde jag även då vissa problem med att ha badkläder som inte gick ner på benen då låren skaver mot varandra. Gången blir väldigt bred- och kobent. Det sätter sig i höfter, knän och fötter som både signalerar med huggande värk som molande värk som strålar ner i benen.
Detta är helt klart handikappande – oerhört begränsande i vardagslivet! Det skulle betyda massor för mig personligen och för samhällsekonomin om vi fick hjälp att korrigera detta innan sjukskrivningarna drar iväg pga alla följdsjukdomar vi drabbas av. Jag kämpar för detta så att min dotter slipper de krämpor jag fått!
Ja, du har verkligen provat allt…
Känner igen mig i det där att allt åker upp också och korvar sig mellan benen.
En sak jag funderat på om det hänger ihop med det här är att mina byxben ofta vrider sig. Så att sömmen inte är på sidorna om benen utan mera mitt på. Nåt du känner igen?