Det har nästan blivit en rutin… Fingrarnas dagliga dans utöver min kropp.
Hur dom känner, klämmer och masserar dom onda knölarna där under huden… Hur dom undersökande försöker känna efter om knölarna blivit fler, större – eller gör dom mer eller mindre ont just idag?

Efter alla dessa år av den goda kosthållningen och det eviga styrketränandet som aldrig gav resultat på det sladdriga fettet på låren har jag ofta haft en känsla av att inte känna mig ren. Oavsett hur mycket jag fixar mig på utsidan har jag så många gånger tittat på min hud och undrat vad sjutton som pågår där innanför. Jag har önskat att jag skulle kunna duscha och skrubba mig ren där inne på insidan, men varje dag har jag istället gått omkring med en känsla av att vara smutsig. 

Det var bland annat den känslan som gjorde att jag fick tankar om att vilja skära bort fettet på min kropp för några år sen. Ett fett som vägrade lämna mig, som var fullständigt omöjligt att bli av med. Att gå omkring och känna sig äcklad av sig själv varje dag är ingen bra känsla… 
Men jag har aldrig tidigare kunnat sätta ord på det. Att det var just smutsig jag känner mig.

Ordet smuts kom till mig ganska nyligen när en kvinna på facebook gjorde ett inlägg inför sin andra lipödemoperation där hon skrev nåt i stil med “nu ska lipödemfettet en gång för alla bort och ut ur min kropp”.
Det är ju så det är tänkte jag då – vi vill få bort roten till det onda – det där sjuka där inuti oss som växer ohämmat och utan kontroll. Som en egen varelse som vi inte kan styra.
Celler som kan påverka och förändra våra liv fullständigt – som spelar rysk roulette med våra liv. 

Bara tanken på att inte känna en massa “småsten” eller hårda knölar under huden känns underbart befriande – och det är såklart en av anledningarna till varför många av oss fastnar för valet att operera oss – förutom möjligheten att bli av med smärtan.

För egen del har jag nu också förstått varför jag tycker så mycket om LPG:n. Den har ju liknande effekt som en operation, den rensar insidan. Många av oss känner oss betydligt lättare efter en LPG-behandling då vi fått bort en massa slaggprodukter.

Och LPG:n hjälper ju till med att lösa upp dom onda fibroserna och få loss fettcellerna som bäddat in sig i vår bindväv, mysigt värre tycker nog fettcellen, men inte vi som bär på dom som bara känner en knölig och hård hudstruktur.   

Den här bilden säger nog det mesta. När jag såg den första gången förstod jag varför jag aldrig känt mig ren men också varför det gör så satans ont när nån tar på knölarna…

Bild från “Lipedema journey”